Nu har våran Peter Pan varit borta i 10 dagar och jag börjar misströsta och känner mig riktigt sorgsen. Peter Pan är våran ungkatt som är vit lurvig med gula inslag. Igår var första kvällen jag inte har åkt omkring sent på kvällen och letat. Har åkt omkring sent i morgonrocken och letat men även all annan ledig tid. En man kom förbi en kväll och hade hört att en annan man som kör lastbil sett en kisse liknande våran Peter och det är där jag letat, ropat och kisseissat...Har letat letat letat överallt. T.o.m tvingat grannarna att öppna alla dörrar och vrår till sitt hus.....
William har knäppt kort med sin telefon så nu blir det annonser i tidningen och på lokala affären med kort på kissen.
Oh, tänk vad man kan fundera över en liten kisse.....................Håll tummarna att han kommer hem igen!
2 kommentarer:
Åh, så tråkigt att han är borta, man blir så orolig, jag förstår att du är ute och letar! Håller tummarna att han dyker upp snart!
Kram Victoria
Självklart håller vi tummarna! Hoppas er kissekatt har kommit hem vid det här laget?!Har själv två katter, och det har tack och lov bara varit borta en natt, men det räcker för att bli orolig. De är ju som bebisar.
Kramar
Skicka en kommentar